Bräus är ett av Sveriges mest ovanliga kortspel och en levande del av det gotländska kulturarvet. Spelet skiljer sig från nästan alla andra kortspel genom att en stor del av korten helt saknar spelvärde – de fyller bara ut handen. Här går vi igenom reglerna steg för steg: kortleken, den udda rangordningen med tre särskilt mäktiga matadorkort, sjuornas specialroll och hur du och ditt lag vinner sex stick. Guiden passar både nybörjare och den som vill fräscha upp minnet inför nästa parti.
Vad är Bräus?
Bräus är ett gotländskt kortspel för fyra eller sex personer som spelar i två lag. Det är ett så kallat stickspel, vilket betyder att man tävlar om att vinna omgångar (stick) genom att lägga ut det högsta kortet. Det som gör Bräus unikt är tre saker: många kort är helt ospelbara, spelet saknar en fast trumffärg och kortens rangordning följer sin egen logik som inte har något med den vanliga kortordningen att göra.
Målet är enkelt att beskriva men klurigt att nå: ditt lag ska vinna sex stick under en giv. Lyckas ni med det får laget en poäng. Vinner ni samtliga sex stick i följd får ni dubbelt så mycket – en så kallad jan.
Snabbfakta
| Antal spelare | 4 (två lag om två) eller 6 (två lag om tre) |
|---|---|
| Kortlek | 36 kort (vanlig kortlek utan 2–5) |
| Speltyp | Stickspel utan fast trumffärg |
| Ursprung | Gotland; härstammar från Karnöffel (dokumenterat sedan 1426) |
| Mål | Vinna sex stick per giv |
| Svårighetsgrad | Medel – ovanlig rangordning att lära in |
| Speltid | Cirka 20–40 minuter per parti |
Bräus historia och ursprung
Bräus tillhör en familj av spel som härstammar från Karnöffel, det äldsta europeiska kortspel som har en obruten speltradition ända fram till idag. Karnöffel finns dokumenterat redan från 1426, och släktskapet märks tydligt i Bräus egendomliga kortrangordning och avsaknaden av en enhetlig trumffärg. Besläktade spel förekommer runt Östersjön och i Norden, bland annat tyska Brusbart och danska Brus.
På Gotland har spelet levt vidare i sekler. Under 1980-talet fick Bräus ett uppsving i takt med ett förnyat intresse för lokala traditioner, och idag spelas det både på bygdegårdar och i föreningsregi. Att spelet fortfarande lever är ovanligt för ett kortspel med medeltida rötter, och det är en stor del av dess charm.
Så förbereder du spelet
Kortleken och de ospelbara korten
Bräus spelas med en reducerad kortlek på 36 kort. Du utgår från en vanlig kortlek på 52 kort och tar bort alla tvåor, treor, fyror och femmor. Kvar blir sexa till ess i alla fyra färger.
Här kommer det som förbryllar de flesta nybörjare: långt ifrån alla dessa 36 kort går att spela med. Bara omkring hälften av korten har något spelvärde. Kort som alla tior, alla damer och kungarna (utom hjärter kung) är helt ospelbara. De delas ändå ut och ligger i handen, där de främst fyller funktionen att göra fördelningen av de spelbara korten mer slumpmässig från giv till giv.
Spelare och lag
Bräus spelas i två varianter:
- Fyra spelare: två lag om två, där lagkamraterna sitter mitt emot varandra. Var och en får nio kort.
- Sex spelare: två lag om tre, där lagkamraterna sitter varannan runt bordet. Var och en får sex kort.
Given inleds med att korten blandas och kuperas av spelaren till höger om given. Korten delas ut ett i taget medsols. Spelaren till vänster om given (kallad förhand) börjar spela.
Kortens rangordning och matadorer
I Bräus finns ingen trumffärg som gäller hela giv igenom. I stället har korten en fast inbördes rangordning som du behöver kunna utantill. Bland de spelbara korten toppas listan av tre särskilt mäktiga kort – matadorerna – följt av nior, ess, knektar och sexor.
Kortens rangordning
| Plats | Kort | Namn / kommentar |
|---|---|---|
| 1 | Klöver knekt | Spiten – spelets högsta kort |
| 2 | Spader åtta | Dullen – näst högsta matadoren |
| 3 | Hjärter kung | Bräus – ger spelet dess namn |
| 4 | Nior (alla fyra) | Rangordnas efter färg: klöver högst |
| 5 | Ess (alla fyra) | Färgordning: klöver, spader, hjärter, ruter |
| 6 | Knektar (utom klöver) | Spader, hjärter och ruter i färgordning |
| 7 | Sexor (alla fyra) | Lägst av de spelbara korten |
| – | Sjuor | Oslagbara när de läggs ut; räknas som egna stick |
| – | Klöver kung | Utgångskort som kan bli det sjätte sticket vid oavgjort |
De tre matadorerna
Överst i hierarkin står tre enskilda kort som slår allt annat:
- Klöver knekt – Spiten: spelets absolut högsta kort.
- Spader åtta – Dullen: näst högst.
- Hjärter kung – Bräus: tredje högst och det kort som har gett spelet dess namn.
Lägg märke till att just spader åtta är ett matadorkort, medan övriga åttor är ospelbara – ett bra exempel på hur Bräus egen logik ställer den vanliga kortordningen på huvudet.
Nior, ess, knektar och sexor
Under matadorerna kommer först alla nior, sedan alla ess, därefter de återstående knektarna (alla utom klöver knekt) och sist alla sexor. När två kort har samma valör avgör färgen vilket som är högst. Färgordningen är klöver högst, följt av spader, hjärter och ruter lägst. Klöver ess slår alltså spader ess, som i sin tur slår hjärter ess och ruter ess.
Sjuornas särställning
Sjuorna är spelets kanske mest speciella kort. De är inte spelbara kort i vanlig mening och har ingen inbördes rangordning, men de fungerar som stickkort när de läggs ut först. En sjua kan varken slå andra kort eller själv slås – den är helt enkelt oslagbar när den spelas ut. Den som ska leda ett stick får lägga ut sina sjuor först, och varje sådan sjua räknas som ett eget vunnet stick innan nästa vanliga stick spelas.
Klöver kung som utgångskort
Klöver kung är i grunden ospelbar men har en viktig specialfunktion. Om de spelbara korten tar slut innan sex stick har vunnits, får ett lag som har tagit fem stick och sitter med klöver kung räkna kungen som sitt sjätte stick. På så sätt kan kortet avgöra en jämn giv.
Så spelas en giv
Förhand inleder. Först lägger spelaren ut eventuella sjuor, som var och en räknas som ett vunnet stick. Därefter spelar förhand ut ett spelbart kort och sticket är igång.
Turen går medsols. Varje spelare måste lägga ett kort som är högre än det senast spelade, annars säger man pass. Det är alltså inte tillåtet att slänga ett valfritt kort för att bli av med det – kan du inte gå över, passar du. När alla har spelat eller passat vinner det högsta kortet sticket.
Den som vann sticket får sedan lägga ut sina eventuella sjuor och leder därefter nästa stick. Kan eller vill spelaren inte leda går turen vidare åt vänster. Så fortsätter det tills korten är slut eller ett lag har säkrat sina sex stick.
Poäng och att vinna partiet
Poängräkningen är kort och koncis:
- Sex stick under en giv ger laget en poäng (kallas ofta en rita eller ett streck).
- Alla sex stick i följd (en ren nolla för motståndarna) ger en jan och räknas som två poäng.
Man spelar flera givar i rad, och det lag som först når sex poäng vinner hela partiet. Eftersom en jan ger dubbla poäng kan ett enda kraftfullt spel snabbt ändra läget – det gäller att spela sina matadorer och sjuor vid rätt tillfälle.
Vanliga misstag och tips för nybörjare
- Att blanda ihop rangordningen: den största fällan är att tro att korten följer vanlig ordning. Lär dig matadorerna och färgordningen (klöver, spader, hjärter, ruter) först av allt.
- Att glömma de ospelbara korten: tior, damer och de flesta kungar kan inte spelas. Räkna inte med dem när du planerar dina drag.
- Att spara sjuorna för länge: sjuorna är garanterade stick när du leder, men de gör bara nytta när du faktiskt har ledningen. Tänk på timingen.
- Att spela solo: Bräus är ett lagspel. Håll koll på vad lagkamraten sannolikt sitter med och undvik att slå ut hens vinnande kort i onödan.
Precis som i andra klassiska svenska stickspel som Vira, Chicago och Hjärter handlar mycket om att läsa av bordet och samarbeta med sin partner. Har du spelat ett färgstickspel som Spader känner du igen tänket kring stick, men Bräus egen rangordning kräver att du tänker om från grunden.
Bräus idag och VM på Gotland
Bräus lever kvar som en gotländsk tradition och spelas på flera håll på ön, bland annat på bygdegårdar under vår- och höstsäsong. Varje år arrangeras dessutom ett återkommande ”världsmästerskap” i Bräus på Gotland, vilket har hjälpt till att hålla spelet vid liv och locka nya generationer.
Gotland är känt för att odla sina speltraditioner – på samma ö spelas varje sommar även VM i kubb. Att en så gammal spelform som Bräus fortfarande samlar folk kring bordet gör det till ett spännande val för den som vill prova något helt annat än de vanligaste kortspelen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Hur många spelar man Bräus?
Bräus spelas av fyra eller sex personer i två lag. Vid fyra spelare sitter lagkamraterna mitt emot varandra, och vid sex spelare sitter de varannan runt bordet.
Vilken kortlek använder man?
Man använder en vanlig kortlek där alla tvåor, treor, fyror och femmor har tagits bort. Kvar blir 36 kort, men bara ungefär hälften av dem har något spelvärde under spelets gång.
Vilka är matadorerna i Bräus?
De tre matadorerna är klöver knekt (Spiten), spader åtta (Dullen) och hjärter kung (Bräus). De slår alla andra kort, i just den ordningen med Spiten högst.
Hur fungerar sjuorna?
Sjuorna är oslagbara när de spelas ut först och räknas då som egna vunna stick. De kan varken slå andra kort eller själva slås, och de har ingen inbördes rangordning.
Vad är en jan?
En jan innebär att ett lag vinner samtliga sex stick i en giv utan att motståndarna tar något. Det ger dubbla poäng, alltså två poäng i stället för ett.
