Bluff (Perudo) – regler för tärningsspelet med bluffande bud

Bluff är ett klassiskt tärningsspel där du sällan vet sanningen och ofta måste ljuga dig till segern. Varje spelare gömmer sina tärningar under en bägare och turas om att lägga allt djärvare bud om hur många tärningar av ett visst värde som finns på hela bordet. Förr eller senare tror någon att budet bara är en bluff – och då synas det. Nedan får du reglerna steg för steg, inklusive de internationella namnen Perudo och Dudo, hur de vilda ettorna fungerar och hur specialrundan palifico spelas.

Vad är Bluff, Perudo och Dudo?

Bluff tillhör en familj av tärningsspel som på engelska kallas Liar’s Dice (lögnarens tärningar) och på spanska Dudo (”jag tvivlar”). Spelet har sydamerikanska rötter och sägs ha spridits från Peru till Spanien på 1500-talet. I slutet av 1980-talet lanserades en kommersiell version i London under namnet Perudo – en sammansättning av Peru och dudo.

Namnet ”Bluff” är i Norden mest känt genom den retailversion med bägare och ett litet spelbräde som formgavs av Richard Borg. Den versionen (även kallad Call My Bluff) utsågs till Spiel des Jahres 1993. Reglerna skiljer sig bara på detaljer mellan versionerna – grundidén med dolda tärningar och stigande bud är densamma, och i den här guiden utgår vi från den vanliga Perudo-varianten.

Det här behöver ni för att spela

• Antal spelare: 2–6 (fler fungerar med extra tärningar).
• Tärningar: fem vanliga sexsidiga tärningar per spelare.
• Bägare: en ogenomskinlig bägare eller mugg per spelare, för att slå och dölja tärningarna.
• Underlag: ett mjukt underlag (t.ex. en bordsduk) så att tärningarna inte skramlar i väg.

Målet är enkelt: var den sista spelaren som har minst en tärning kvar. Du förlorar tärningar genom att gissa fel, och är ute ur spelet när din sista tärning är borta.

Så går en runda till

Alla spelare slår samtidigt sina fem tärningar under bägaren och lyfter försiktigt på den så att bara de själva ser sitt resultat. Resten av bordet är dolt. Därefter går turen medsols och spelarna lägger bud, ett i taget, om hur många tärningar av ett visst värde som finns under samtliga bägare tillsammans.

Ett bud består alltid av två saker: ett antal och ett tärningsvärde. ”Fyra femmor” betyder alltså: ”Jag påstår att det finns minst fyra femmor totalt på hela bordet.” Eftersom du bara ser dina egna tärningar måste du uppskatta – och ibland chansa eller bluffa – om de dolda tärningarna.

Varje efterföljande spelare måste antingen höja budet eller syna det föregående budet. Rundan fortsätter tills någon synar; då avslöjas alla tärningar och en spelare förlorar en tärning. En ny runda börjar sedan, och alla kvarvarande tärningar slås om på nytt.

Att lägga och höja bud

Vad ett bud betyder

Budet gäller alltid alla tärningar på bordet, inte bara dina egna. Om tre personer spelar med fem tärningar var finns det 15 tärningar i spel i den första rundan. Att säga ”sex tvåor” betyder då att du tror att minst sex av dessa 15 tärningar visar två (eller räknas som två, se ettorna nedan).

Så höjer du budet

Ett nytt bud måste alltid vara ”högre” än det föregående. Du kan höja på två sätt:

• Höj antalet: behåll samma tärningsvärde eller välj ett högre, men öka antalet (t.ex. ”fyra femmor” → ”fem femmor”).
• Höj värdet: behåll samma antal men välj ett högre tärningsvärde (t.ex. ”fyra femmor” → ”fyra sexor”).

Du kan inte sänka antalet och samtidigt sänka värdet – budet ska alltid kännas djärvare än det föregående.

Ettorna är vilda

Ettor kallas pacos (eller ess) och är vilda: när du räknar ett bud på ett vanligt värde räknas varje etta som det värdet. Bjuder någon ”fem fyror” räknas alltså både fyror och ettor som fyror när tärningarna avslöjas.

Du får också lägga bud direkt på ettorna, och de är extra starka eftersom de bara är hälften så vanliga. Därför gäller en särskild omräkning:

• Byta till ettor: antalet ettor måste vara minst hälften av det aktuella antalet, avrundat uppåt. Efter ”åtta femmor” kan du alltså säga ”fyra ettor” (hälften av åtta).
• Byta från ettor tillbaka till ett vanligt värde: antalet måste vara minst dubbelt så många som ettorna plus en. Efter ”fyra ettor” krävs minst ”nio” av ett vanligt värde.

En vanlig regel är att det första budet i en runda inte får läggas på ettor – rundan måste öppnas på ett vanligt värde (2–6).

Att syna – ”bluff” eller dudo

Tror du att den som just bjöd har tagit i för mycket synar du i stället för att höja. På svenska säger man ofta ”bluff”, internationellt ropas ”dudo”. Då avbryts budgivningen och alla lyfter på sina bägare. Nu räknas hur många tärningar som faktiskt visar det värde som senaste budet gällde (inklusive de vilda ettorna, om budet inte gällde ettor):

• Är antalet lika med eller större än budet hade budgivaren rätt – då är det du som synade som förlorar en tärning.
• Är antalet lägre än budet var det en bluff – då förlorar budgivaren en tärning.

Den spelare som förlorade tärningen börjar nästa runda. I den allra första rundan brukar den som slog högst inleda budgivningen.

Calza – att satsa på exakt antal

Calza är en valfri tilläggsregel för modiga spelare. I stället för att höja eller syna kan du ropa ”calza” och påstå att det senaste budet stämmer exakt. Alla avslöjar tärningarna och räknar:

• Stämmer antalet på pricken vinner du tillbaka en tärning (dock aldrig fler än fem).
• Stämmer det inte förlorar du en tärning.

Alla utom den som lade det aktuella budet får ropa calza. Kom överens före spelet om ni vill använda regeln.

Palifico – rundan med en tärning kvar

När en spelare har tappat ner till sin sista tärning spelas en särskild runda som kallas palifico. Den utsatta spelaren inleder budgivningen, och två regler ändras under rundan:

• Ettorna är inte vilda – varje tärning räknas bara som sitt eget värde.
• När öppningsbudet väl satt ett tärningsvärde får efterföljande spelare bara höja antalet, inte byta värde.

En vanlig variant är att palifico bara spelas första gången en spelare når sin sista tärning. Bestäm själva vilken tolkning ni följer innan ni börjar.

Så slås spelare ut och så vinner du

Varje gång du gissar fel – blir synad på en bluff, synar ett korrekt bud eller missar en calza – förlorar du en tärning. När din sista tärning försvinner är du ute ur spelet. Spelet fortsätter med allt färre tärningar på bordet, vilket gör buden lättare att överblicka och synandet mer nervkittlande. Den sista spelaren som fortfarande har en tärning kvar vinner.

Varianter av Bluff

• Perudo (standard): den version som beskrivs ovan, med vilda ettor, dudo, calza och palifico.
• Bluff med spelbräde: retailutgåvan från 1990-talet använder stjärntärningar och ett litet bräde för att hålla reda på hur många tärningar varje spelare har förlorat.
• Utan vilda ettor: nybörjarvänlig variant där ettor räknas som ett vanligt värde – lättare att överblicka men mindre taktisk.
• Enklare hemmaregler: många hoppar över calza eller palifico tills alla kan grunderna.

Gillar ni tärningsspel finns fler att utforska på regler.io, till exempel klassiska Yatzy, storebrodern Maxi-Yatzy med sex tärningar och det spännande Tiotusen. En komplett översikt hittar du i kategorin för tärningsspel.

Vanliga misstag

• Att glömma ettorna. Nybörjare räknar ofta bara det exakta värdet och underskattar hur många tärningar som egentligen matchar ett bud.
• Att höja i onödan. Ibland är det rätt att syna direkt i stället för att skruva upp budet och själv hamna i en omöjlig sits.
• Att bluffa med ett mönster. Om du alltid bluffar på samma sätt lär sig motståndarna att läsa dig.
• Att missa palifico-reglerna. Kom ihåg att ettorna inte är vilda i palifico-rundan.

Tips för att läsa bluffar

Bluff är ett spel om sannolikheter lika mycket som om skådespeleri. Räkna med att ungefär en tredjedel av alla dolda tärningar matchar ett valt värde när ettorna är vilda – då blir det lättare att avgöra om ett bud är rimligt. Håll också koll på hur många tärningar som finns kvar i spel; ju färre tärningar, desto mer försiktig bör du vara med höga bud. Och precis som i Texas Hold’em handlar mycket om att variera ditt spel så att motståndarna aldrig riktigt vet när du ljuger.

Vem passar Bluff för?

Bluff är ett socialt sällskapsspel som passar familjer, kompisgäng och spelkvällar där stämningen får vara på topp. Reglerna lär man sig på några minuter, men själva bluffandet tar lång tid att bemästra, vilket gör spelet lika roligt för barn från runt 8–12 år som för vuxna. Det kräver inget bräde och tar liten plats – fem tärningar och en bägare per person räcker.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur många tärningar har man i Bluff?

Varje spelare börjar med fem tärningar och en bägare. Tärningar förloras under spelets gång, och den som tappar sin sista tärning slås ut.

Vad betyder det att ettorna är vilda?

I de flesta rundor räknas varje etta (paco) som det värde ett bud gäller. Bjuder någon ”fem fyror” räknas alltså både fyror och ettor som fyror – utom i palifico-rundan, där ettorna inte är vilda.

När ska jag syna i stället för att höja?

Syna när du tror att det senaste budet är för högt för att kunna stämma. Avslöjas färre tärningar än budet förlorar budgivaren en tärning; stämmer budet förlorar du som synade i stället.

Vad är skillnaden mellan Bluff och Perudo?

Det är i princip samma spel. Perudo och Dudo är internationella namn, medan ”Bluff” i Norden ofta syftar på retailutgåvan med bägare och spelbräde. Grundreglerna med dolda tärningar och stigande bud är desamma.

Kan man spela Bluff med vanliga tärningar?

Ja. Du behöver bara fem vanliga sexsidiga tärningar och något att dölja dem med, till exempel en kaffemugg, per spelare. Ingen särskild spelutgåva krävs.